Posts Tagged ‘sälen’

  • Mot Lund.

    Date: 2010.08.20 | Category: felicia, simon, terese | Response: 0

    Vi gick upp hyfsat tidigt och fixade och donade :) Bla klipptes mammas hår, bilen tömdes och dammsögs, saker packades och plockades in i hyfsad ordning. Och när mamma tagit sin packning blev det gott om plats kvar i bilen ;)

    Flis sov mest i husvagnen och mådde inte alls bra. Hon blev i alla fall väl ompysslad och fick god tekaka till frukost :)

    Mamma och Roger for iväg på släktkalas samtidigt som vi åkte ner till Råssnäs för att bada. Härligt att bada i Vättern. Det var ju inte varmare idag precis men ändå härligt. Lite tvål och schampo och man blir som en ny människa redo att sätta sig i bilen och beta mil på motorvägen.
    Vi körde hela sträckan utan att stanna. Barnen åkte direkt till glad pappa och jag åkte hem till Lennart och Oliver.
    Kärt återseende hos alla. Och mycket glada efter en härlig vecka.
    (Att jag sen var trött som en jag-vet-inte-vad efter alla mil i 2 dagar… det pratar vi inte om. ;) )

  • Från Sälen till Motala. Jorå, det går snabbt.

    Date: 2010.08.19 | Category: felicia, simon, terese | Response: 0

    NOT. I alla fall inte när mamma får bestämma väg samtidigt som Cykelvasan är i full gång och bilen börjar gnissla.
    Vi skulle absolut-måste åka utmed Siljan hem. Och det lät ju fint. Dessutom skulle det gå snabbare än den vägen vi körde upp.
    MEN – det stod i princip still. Och med mentalitet från veckan att “nu kan det inte vara långt kvar” så hoppades vi att det skulle lätta… men cyklisterna gav sig inte och det myllrade av dom varpå vägarna hade temporära cykelövergångar med vakter som stängde vägen när det kom cyklister farande. Doh!!!
    Mitt i stillastående kön hör jag jag något konstigt ljud. Och det kom från bilen. Gnisslade liksom. Jaha… fattas bara att vi faktiskt blir stillastående på riktigt och inte kan ta oss någonstans alls!!! Väl i Mora så stannade vi på första bensinmacken och jag tänkte att någon kanske kan titta och lyssna på bilen. Även om jag tänkte att hur många i en bensinmack nu för tiden kan något om bilar. Vi uthyrningen av släpkärror stod en stor Chevy. Och en man och hans son höll på att mixtra med kärran. Så jag tänkte att om jag ber snällt kanske dom kan lyssna – de har ju nästan samma bil. Typ. Den var ju i alla fall svart tyckte jag när de fnissade åt det… Jo, de kunde gärna hjälpa mig. Och då är naturligtvis bilen helt TVÄRTYST!!!!!!!!!!! Doh! Igen.
    Men de konstaterade i alla fall att allt såg ok – kollade servoolja och under bilen och allt möjligt. Men inget konstigt. Vi körde hemåt. Och mamma hade rätt. Utmed Siljan är det otroligt vackert.
    I Borlänge var vi hungriga så vi höll på att svimma. Thank God för McDonalds. :)

    Det var ju typsikt nog en otroligt varm dag. Sisådär 30 grader. Varmt även med fullt blås i bilen. Så lite paus då och då var nödvändigt.
    Vi bestämde oss för att i Kopparberg stanna vid kyrkan/minneslunden för att barnen skulle få se var deras farfar är begravd. Vi var först upp vid Ljusnarsbergs kyrka. Kyrkan var öppen så vi kunde och in och titta. Den är så otroligt vacker. På vägen till Minneslunden så hittade vi gammelfarfar Gereons och gammelfarmor Esters gravplats. Hälften av blommorna vi köpt lade barnen där. Det var fint. Väl i Minneslunden på stora kyrkogården sattes andra halvan av buketten i vas vid sidan om stenen. Så som att den skulle vara unik. Felicia pratade med farfar och båda barnen var rörda över stunden. Så även jag och mamma. Känner mig glad att vi stannade där och att jag kunde besvara några av barnens frågor om farfar de aldrig träffat.

    Sent om sider i Motala så tog vi nattadopp vid bästa badplatsen – Råssnäs. Det var inte jättevarmt. Typ 18-19 grader. Men åh så skönt.

  • En dag med Saga – som en saga!

    Date: 2010.08.18 | Category: felicia, simon, terese | Response: 0

    Gick upp tidigt (jo, 8.30 räknas som tidigt när man har semester!!! I alla fall om man frågar mig. Mamma frågar vi inte… :) . Vi hade bestämt att det vore en sagolik upplevelse att ta med en hund ut på fjället… Jag ringde till Bengt på Fjälläventyr. “Jorå, jag har henne klar å redo för jag tänkte ni skulle ringa…” Så uppenbart var det att vi var förälskade i hundarna :)
    Vi mötte Bengt och Saga vid Hundfjällshotellet. Vi hade tänkt att gå upp på Hundfjället och ut på en led där. MEN eftersom det var något dimmigt, typ jättedimmigt, så tänkte vi att det bästa för oss rookies är nog att hålla oss på ett ställe vi “kan” och inte riskerar att gå fel. Så Kungsleden vi gick häromdagen, med asfalt och grus, kändes som ett säkert kort. Och så inte genom träsket hem utan att vända vid den lilla sjön. Och skulle dimman bli tätare så känner man i alla fall när man är ute i ljungen och går och inte på asfalten… :)
    Saga är en helt fantastisk Alaskan Husky som vi alla numer är riktigt förälskade i och hon hade gärna fått följa med hem :)
    Hon är dotter Torsten the terrible – vilket innebär att hon är en tuff tjej, kelig (älskar att pussas – hoppar gärna upp och vill pussas i ansiktet) otroligt stark…
    Vi visste att vi inte skulle ge henne mat. Vilket för oss även betyder att inte äta något i naturen. Vi var lite förskräckta över Sagas förtjusning över vissa ljungtuvor och vad hon kunde hitta där. Därmed var vi extra hårda mot henne – dvs, de stunder vi lyckades hålla emot. Hon är STARK. Zita, mammas karelare, var stark. Men inget mot Saga. Och vi lyckades inte hålla emot – hon fick i sig en halv mus!!! Eller sork eller lemmel som det antagligen var. För en skrattande Torsten, när vi lämnade Saga åter, frågade hur många sorkar och lemmlar hon ätit… Tack för den informationen… :) Typ 5 timmar för sent… Då hade vi inte varit riktigt lika hårda mot henne kanske. Eller så hade vi varit ännu mer hårda…
    Men vi hade det jättemysigt. En lång härlig promenad i dimma. Det VAR mysigt. Vi såg kanske 50-60 meter framför oss… men med asfalten och Saga kändes det okej. :D
    Högisdimman kallas den för lokalt. Och den kommer snabbt och försvinner snabbt. Nu vet jag inte hur de definierar snabbt… om det är ett par timmar så, för all del. Å andra sidan så… på Hemköp gick mamma in sisådär två minuter i sju och dom stänger klockan sju. Hon bad om ursäkt för att hon kom in så sent “för ni vill ju gå hem en fredagkväll…” Som svar fick hon – “det är ingen fara – vi går hem när det är lugnt”… eh… typ… kan det bli lugnare? Vi har varit in 2 ggr på Hemköp. Enda besökarna vi de två tillfällena. På ICA – jag har varit själv de gånger vi varit där. Enligt mig – dom borde varit hemma för länge sen!!!!!!!! :)

    Tillbaka på Högfjället så hade dimman lättat. Vi var inte riktigt redo att lämna Saga ännu. Vi gick mot skidbacken och satte oss en stund. Jag och Simon ville gå upp på fjället. Mamma och Flis stannade nere. Konstig känsla att gå uppåt bredvid liften… Men vi traskade på. Jag hamnade lite på efterkälken emellanåt. Helt medvetet förstås. Det finns ju så mycket att se i backen och ut över fjällen… hm…
    Det var en härlig upplevelse att ha tagit sig upp och det var en fantastisk utsikt. Vi vilade och myste med Saga en stund… Då kom 2 stycken hurtige norrmän cyklandes uppför fjället… Jorå, tokiga norrmän… De tränade inför CykelVasan imorgon.
    De hade dock gått uppför backen mestadels sa mamma och Flis som spanat in dom nerifrån… Undrar hur det gick i loppet?

    Vi var ju tvungna att lämna tillbaka Saga… Och denna dag gjorde ju inte att vi precis längtar mindre efter hund…
    Vi var hemma och åt i stugan, hungriga efter allt promenerande. Vi åkte ner till Lindvallen – Simon ville skejta, testa utomhusparken. Han var där en stund. Vi flickor åkte ner till Gustav Grill och Bar… jag tänkte att mamma var lite sugen på ett glas vin… och Flis på en cola. Hade inget att göra med att jag hoppades att de skulle ha anständigt kaffe i baren… så egoistisk är jag ju inte. Då Fjällhojen var i full gång (MC-träff) så var restaurangen och baren full med bikers… och en tillfällig tatueringsstudio. Mm… det är så härligt ljud det där surrandet från nålen… Helt seriöst måste jag börja fundera och planera för min nästa. Spännande……………….

    Det blev en lugn sista kväll i stugan. Åskan dundrade vilket innebar att allt måste stängas av. Enligt mamma då alltså. Ingen mobil. Ingen TV. Ingen dator. Jaja… innebar i alla fall inget bloggande… Men lite mysigt var det ändå att sitta och prata och kolla blixtar som for över fjället. Imorgon blir det städning och hemfärd. Jag längtar hem. Men det känns ändå sorgligt för det har varit en fantastisk vecka!!!

  • Regn, lokalbefolkning, hundar och fisk… eller inte fisk… å så en älg.

    Date: 2010.08.12 | Category: Uncategorized | Response: 2

    I regnet åkte vi ner till Sälen by för att gå på Apoteket och kolla om vi kunde hitta något som lindrar Felicias öga. Det var intressant… Att vara på Apoteket alltså. Där var nämligen ortens (dvs skogens) lokalbefolkning. Man kan väl säga så här – det där med att jag säger att i skogarna (för vad händer här???) måste det ju vara så att man till varandra, typ var tredje månad när man råkar träffa någon, att det som hänt är “jag såg en älg”… Det visade sig vara sant. Man pratade älg, motorer och lite björn… och det var inte många ord man kunde förstå. Och då är vi trots allt inte SÅ långt norrut.
    Vi fick en salva till Flis öga och förhoppningsvis så blir det bättre…
    Sälen är intressant – dalahäst och limousine. Intressant det oxå.

    Halv tre så begav vi oss ut i skogen för att leta reda på Fjälläventyrs hundgård. Väl där så möttes vi av Apollo a.k.a. Sheriffen. :) En helt gudomlig malamut-hund som helt klart visade alla 85 hundarna vem det är som bestämmer. Fjälläventyr har 85 hundar och vi blev ledsagade runt bland alla hundar i deras hundgårdar av den ende heltidsanställde på Fjälläventyr, Bengt Wellander. Han kunder allt om alla hundar och vi fick höra historier om ALLA hundar. Värst av alla hundar är Torsten the terrible. Han har nämligen bitit ihjäl en schäfer och dessutom satt skräck i hela fjällvärlden. Om man får tro Bengt alltså. MEN Torsten visade sig oxå vara den mest kelsugne och goaste hund man kan tänka sig.
    Vi stannade hos alla hundarna i 2 timmar. Och det var helt underbart. Simon hade lite kli i sina ögon men det gick ändå ganska bra. I slutet fick vi hälsa på Saga. Åh, nu är vi alla förälskade och det blir nog så att vi inte kan motstå att låna henne i morgon och ta en tur med henne ut på fjället.

    Vi åkte hem efter hundarna och snabbt som bara den slängde vi ihop lite pannkakor och åkte vi till Närsjön där Tetra Pak har en båt. Vi tänkte ju att vi skulle kunna äta fisk i ett par veckor framöver, röding och öring, men man kan väl säga så här… Bottennapp. Men en härlig kväll blev det – en dag som började med regn övergick i härligt solsken och den lugnaste kväll man kan tänka sig.

    Just det – har fått en RIKTIG kaffe idag oxå. :) Lucky me!!!!!!

  • EGO bilder

    Date: 2010.08.12 | Category: terese | Response: 0

    Mamma och jag roar oss med att göra EGO bilder… :D

  • Sen kväll och tidig morgon…

    Date: 2010.08.12 | Category: felicia, simon, terese | Response: 0

    Som sagt – tack Telenor för fri surf. Eller kanske inte. Beror ju precis på hur man ser det :)
    Simon har fullt upp på kvällarna med att chatta och snacka och facebooka… Och man kan väl säga som så – det tar väl nästan 1 timma att få honom att sluta… med enträget tjat…
    Flis mår bättre i ögat idag – skönt.
    I morse kl 6 (don’t ask :) ) så låg molnen lågt över fjället. Stugan på toppen syntes inte…
    Och det regnar idag… inte så lite… Så vi vet inte riktigt vad vi ska hitta på. Eller jo, kl 15 ska vi iväg och klappa hundar. Låter ju på en gång helmysigt och livsfarligt. Hundvalpar är söta. Och oemotståndliga………….
    Blir det inte bättre väder så kanske det blir lite sk8 eller shopping… i de stora galleriorna här kan man slå ihjäl ett par timmar… NOT… :) Det räcker man ställer sig innanför dörren så har man sett alles…

  • En slappedag…

    Date: 2010.08.11 | Category: felicia, simon, terese | Response: 0

    Idag har vi varit trötta… Ja, inte mamma då kanske. Hon var uppe och promenerade tidigt i morse. Men det var ju å andra sidan bra – för då fick jag och barnen sova läääänge… typ 11. Men det behövdes… Flis vaknade tidigt. Klagade igår på ont i ena ögat. Och i morse när hon vaknade vid halv åtta var hela ögat igensvullet och varade. Och det gjorde att hon hela dagen gått med solglasögon… Gömt sig som en kändis :) Som tur är så går det åt rätt håll och den värsta svullnaden har lagt sig.

    Vi har tagit en ganska lugn dag, slappat. Lååååång förmiddag. Vi tog en tur ner till Lindvallen, stannade på fjällkyrkorna på vägen. Vid Lindvallen strosade vi runt lite på Fäboden där och tittade på djuren… Sen fika vid Gustavstorget hos Fjällbagaren och en RIKTIG LATTE. Thank God. Extra shot för säkerthets skull. Vem vet när man får “riktigt kaffe” igen :)
    Vid Gustav har de Pink Park. Gamla inomhuspoolen omgjord till skatebowl. Simon skejtade dryga timman. Vi andra relaxade så gott vi kunde. Det var väl i och för sig inte så svårt… :)
    Några affärer på vägen hem… Ica och sen en liten söt affär med prylar som gav inspiration till fortsatta betongäventyr. Kul.
    Hem och tog en fika. Promenerade senare bort till Trollskogen. Gick igenom hela Trollskogen vilket innebär att när man gått igenom den så är man nästan uppe vid Lyktan, dvs toppen på fjället. Vi valde att gå nerför fjället istället för genom Trollskogen igen. En nätt liten runda på dryga 3 km – först upp och sen ner… Sa jag inte att det var en slappedag??? :)

  • Klister och Fulufjäll…

    Date: 2010.08.10 | Category: felicia, simon, terese | Response: 0

    Långsam morgon, revelj – aka mor – förstås men skönt och avslappnat. Jättefint väder. Så vi bestämde oss för att ta oss till Falufjällets nationalpark för att titta på Sveriges högsta vattenfall – Njupeskärr.
    Packade in i bilen och for iväg. Blev stoppade lite bortom Stöten av en “vägvakt”. Han viftade med flagga och pratade i walkie talkie… vi stod still… enda bilen… Till slut kom han till oss och vi vevade ner rutan. Han sa “ok att köra, kör på vänster sida, på höger sida klistar de och grejar…” Klistrar och grejar. Vi fick bilder för ögonen där det låg vägarbetare med limstift och gnuggade asfalten på höger körbana… Och kilometer efter kilometer så hände INGENTING!!! Absolut ingenting. Inte en limtub så långt ögat nådde. Men, plötsligt händer det, och där stod en asfaltsbil! Stilla. Och lite klistrigt var det nog i höger körbana när man kollade. Jorå. Det händer saker i ödemarken :)
    Vi hade blivit rekommenderade att köra via Norge till Fulufjäll. För den vägen är mycket vackrare än den svenska sidan. Vi ville ju inte missa något så vi bestämde att vi kör runt.
    Via Norge det. Det var verkligen fantastiskt vackert. Otroligt landskap. Mycket grönt. Mycket träd. Mycket fjäll. Och så en liten by där vi stannade för att köpa Firklöver och Ringnes. Norrmän är inte bara knasiga. Det rånar svenskar oxå. Hutlöst dyrt. Att lösa ut den notan när räkningen kommer ska bli intressant. Men vi får väl njuta desto mer av ölen.

    Vi kom fram till Fulufjäll. Strålande sol och härligt varmt. Vi tog fika på serveringen – våffla. Yummie.
    Vi började promenaden (5 km totalt) till vilken man inte behöver gummistövlar. Det hade vi oxå informerats om. Kanske hade varit bättre att få informationen härom dagen att man faktiskt hade behövt gummistövlar. Mina vita Converse hade då fortfarande varit vita. :)
    Otroligt vackert. Vi var alla helt tagna av den fantastiska naturen. Då det hela tiden gick uppåt så var det lite halvjobbig promenad. Felicia – slavdrivare – for iväg som ett jehu bortikring och ropade hur vackert det var och att vi måste komma. Puh!
    Väl framme vid vattenfallet så var vi både besvikna och överraskade. Besvikna över att den där djupt gröna lagunen i vilken man ljuvligt simmar med vattenfallet i bakgrunden lyste med sin frånvaro. Överraskade för att det var så otroligt vackert! Så otroligt annorlunda landskap med massor av stenar… helt annorlunda än det vi sett tidigare. Vi stannade och beundrade fallet och klättrade på stenarna. Några av oss – inga namn nämnda – hade gärna velat klättra ändra fram till fallet. Men en elak mamma satte stopp för dom planerna. Det var inte min mamma…
    På väg tillbaka så öppnade sig himlen!!! Fullkomligt. Fram med ryggsäcken och de tre regnjackor som fått plats i den. Felicia tyckte att hon ingen behövde – hon offrade sig och tog på sig sin hood. Och sprang glatt vidare med mottot – lika bra att bara gå framåt utan att tänka för då är man snart framme.
    Vi blev lite blöta… och lagom när vi kom fram till entrén igen så skingrade sig molnen och solen värmde lika varmt igen.
    Typiskt. In i bilen, av med det värst blöta och så hemåt… Och man kan väl säga så här. Väldigt grönt och väldigt mycket träd. Inte så skiftande landskap och ganska öde. Det är konstigt hur så stor yta kan innehålla så lite liv.
    Eller som Simon uttryckte det första dagen vi kom hit och nere på bron hittade en död mus: “enda tecknet på liv – och den är död…” Idag fanns det inte så mycket som spår efter tecken efter liv…
    En härlig dag – trots regn.

  • Experium… Niiice :)

    Date: 2010.08.09 | Category: felicia, simon, terese | Response: 0

    En dag som börjar med american pancakes a la Hagberg kan bara bli bra. Tyvärr var ingen Hagberg med så stand-in jag fick göra så gott jag kunde. <3
    Till skillnad från värmen och solen igår så har det varit lite svalare idag och duggregn. Så det blev ett besök på Sälentorget med lite shopping. En tur ner till Sälen by för besök på apotek och turistbyrå. Och så - äntligen - en riktig kaffe. Jo, det är väl bara jag som kan längta efter en "riktig" latte... abstinens tror jag det kallas...

    Vi hade beställt tid för barnen kl 16.45 för surfing på Experium. Och det var en upplevelse. När mamma såg "surfvågen" först höll hon på att svimma och hade hon fått bestämma så hade barnen aldrig ens fått gå i närheten av rummet!!! :)
    Barnen älskade det. Speciellt Simon. Han hade nog kunnat stå där i dagar för att till slut kunna göra konster av alla sorter. Tyvärr var det ju bara en timma... Efter det blev det rutschkanor, virvlar och bubbel... Och så duschmassage. Otroligt vad man kan göra med vatten. Simon, jag och Flis hade mest skoj i den banan där man åkte på däck. Alltså hur kul kan man ha :D :D :D

    Efter två dagars aktiviteter så är man faktiskt ganska mör... åldern tar ut sin rätt. På mamma menar jag. Jag och barnen är ju pigga som mörtar. Eeeeehhhh... ;)

    Nu är det snart dax att slita barnen från Dirty Sanchez på tv:n och gå och lägga sig. Vilket äventyr som väntar imorgon det återstår att se...

    Åh - så kan jag oxå berätta att våra kära vänner Karin och Klara vunnit damklassen i Jorm Runt. Det är absolut en prestation utan dess like. Stort GRATTIS!!! Kram på er kära vänner.

  • Fjällvandring!!!!!!!!!!!!!

    Date: 2010.08.08 | Category: felicia, simon, terese | Response: 0

    Det var kul,mysigt och jobbigt…;):)